Under slutet av augusti och början på september ”drabbades” vi av den största invasionen av aftonfalkar i Sverige någonsin. Inflödet berodde delvis på den starka sydostvind med extrem värme som rådde under en period. Givetvis visar det också på en mycket god häckningsframgång i de områden varifrån falkarna kom. Det var nästan uteslutande ungfåglar (1K) som dök upp, väldigt få adulta fåglar rapporterades. Det hela startade givetvis på Öland och Gotland. Från Öland rapporterades falkar från många lokaler, men speciellt från den norra delen och då i synnerhet Ölands Norra Udde. Där handlade det ofta omkring 10 falkar varje dag och den högsta noteringen är 15 ex 28 augusti. Den första rapporten kommer från Gotland 19 augusti, men sedan dröjer det till 26 augusti innan det börjar strömma in rapporter på Artportalen. Mest rapporter kommer det in under de sista dagarna i augusti och den första veckan i september. Då finns det många rapporter om stora antal fåglar samlade på en lokal. När vi kommer fram till 10 september har rapporterna mattats en del och framförallt är antalet falkar klart mindre. Nu rapporteras endast en eller möjligen två falkar från någon lokal. Den allra högsta siffran rapporteras faktiskt från Store Mosse i Småland där 16 ex noteras samtidigt vid Kittlakullsbron den 1 september, som ligger en bit sydväst om Kävsjön och söder om väg 151 som går genom nationalparken. Det finns även rapporter upp till tio falkar i Hermanstorps våtmark utanför Västervik.
Aftonfalk, Djurle myr, 1 september, foto Ola Bondesson
Aftonfalk, Djurle myr, 1 september, foto Ola Bondesson
De första falkarna från vårt område upptäcks av Johannes Rydström på kvällen tisdag 27 augusti. Han rapporterar att falkarna landat och troligen tagit nattkvist på mellersta delen av Djurle myr nära ”Blå Hangaren”. Det är med spänning jag ser fram emot påföljande dag. Jag skall leda en grupp från Senioruniversitetet på skådning i södra delen på Lidhemssjön. Det står ju dock klart att skådningen kommer att ske på Djurle myr och inte vid södra delen på Lidhemssjön. Man måste kunna improvisera här i livet! Jag stiger upp vid 06.00 då vi samlas på Vattentornets parkering vid 07.30. Genast kan jag konstatera att Tomas Lundqvist har rapporterat att den första fågeln är ute och flyger strax efter 05.30 och strax före sex rapporterar han att tre fåglar jagar på den mellersta delen av myren. När vi svänger ner på myren ser jag att Uno står en bit norrut och spanar. Vi kör upp till honom och hoppar ut ur bilarna. Han har inte med säkerhet sett någon av fåglarna men genast ser jag en rovfågel på en stolpe en bit från oss. Medan vi jobbar fram tubarna kan jag se först en flygande falk i området och sedan ser vi tre. I tuben kan vi sedan konstatera att den sittande fågeln är den fjärde aftonfalken. Alla falkarna på plats alltså och vi kan avnjuta dem i våra tubkikare.
Vi har också samling nere i vägkröken söder om Lidhemssjön och jag blir tvungen att lämna kursdeltagarna och Uno med falkarna för att kolla upp om det är någon som har anslutit nere i södra änden på Lidhemssjön. När jag kör neråt längs grusvägen hittar jag Simon som står och skådar på södra delen av myren. Han säger att han just haft en gammal hona aftonfalk sittandes i grantoppen bakom sig. Den fågeln har jag inte sett rapporterad på Artportalen så jag vet inte om det var en femte fågel i området. Jag berättar om de fyra ungfåglarna uppe på mellersta delen av myren och Simon åker dit. Själv hittar jag Eivor som står och väntar på oss i kröken och tar med henne upp till falkarna. När vi kommer fram står Uno och pratar med Thomas Hultqvist som står cirka en kilometer norr om oss ute på myren. Han har just då fyra aftonfalkar som jagar runt honom, förmodligen de falkar som vi såg förut. Jag ser dock en aftonfalk komma från söder och flyga förbi oss på ganska nära håll mot norr och även de andra får syn på den. Det kan inte ha varit någon av de falkar som Thomas just då hade hos sig. Alltså var det minst fem falkar i området den här morgonen. Vi kör upp till Thomas för att titta mer på dem. När vi kommer fram är det bara en falk kvar. Den sitter mycket fint i en björk och är väldigt vacker att studera i tubkikaren. Efter en stund drar den söderut och försvinner. Den observeras sedan ytterligare några gånger under dagen. När Thomas kommer hem hittar han tre unga aftonfalkar jagandes i Eke utanför Rottne. Johan Sandström hinner dit och får se en av falkarna men de två andra är borta. Det är bara att konstatera att det är snabba händelseförlopp och att falkarna är under flyttning och snabbt rör sig vidare.
Det är svårt att säga hur många falkar som invaderade Sverige under de här två veckorna. Dagen efter (torsdag) var det endast en falk som observerades på Djurle myr. Det kan ju ha varit den ensamma fågel som vi såg var kvar dagen före. Lördag 1 september hittade jag en fågel något söder om där vi sett falkarna på onsdagen. Den satt på en stolpe alldeles intill vägen och det är den fågeln som finns på bilderna till den här artikeln och på omslaget. Den flög efter en stund ut på myren och då upptäckte jag ytterligare en fågel som den tog sällskap med. Fåglarna flög runt en stund och jagade sländor i luften tills jag övergav dem. Det bör ha varit två nya fåglar som kommit. Jag vet att en fågel fanns på myren på söndagen, men den finns inte rapporterad på Artportalen. Om det var en av fåglarna som jag såg eller en helt ny är givetvis svårt att sia om. Det finns dock en rapport om en fågel över Sörabysjön utanför Rottne. Den sågs jaga några minuter över vassen och sedan försvinna mot nordost. Det bör ju ha varit en ny individ. Därefter dröjer det ända till påföljande lördag 8 september då Jonny & Krister Carlsson ser en 1K-fågel vid södra änden på Lidhemssjön. Det bör ju också ha varit en ny individ. Det blir den sista aftonfalken som rapporteras från vårt område. Lite anmärkningsvärt är det att vi inte kunde hitta någon fågel i Skatelövsområdet. Jag vet ju att Nisse letat febrilt där men även Per Fogelström och jag har varit där och letat. Gör vi en summering på falkarna i vårt område så kan vi konstatera att det bör ha varit minst 12 individer som observerats, troligen fler.
Aftonfalk, Djurle myr, 1 september, foto Ola Bondesson
Tittar man på Sydsverige i stort så är det som jag nämnde den största registrerade invasionen. På Gotland är den högsta rapporterade siffran 7 ex vid Hoburgen, men även flera rapporter om 5 eller 6 ex finns från andra lokaler. Tittar man på sträcksiffrorna från Falsterbo så har 12 falkar noterats som utsträckande under hösten. Detta kan jämföras med de 2 som är medeltal för åren 1973 – 2018. Aftonfalkarna sträcker gärna i ganska stora flockar och när jag besökte Bosporen hade vi flera gånger flockar med mer än 100 falkar. Detta kan förklara de ansamlingar som finns rapporterade runt om i Sydsverige. Under de 50 år jag skådat fågel har jag endast vid två tillfällen tidigare sett mer än en fågel samtidigt. Det var i Falsterbo i september 1979 och på Öland i maj 2008. Även 1979 var det en liknande invasion som den här hösten. Då observerade vi en ungfågel i slutet på augusti vid Lyngen norr om Morups Tånge på en av fågelklubbens många exkursioner till Västkusten. Det blev den första aftonfalken på en fågelklubbsexkursion. En dryg vecka senare hade jag fyra aftonfalkar som jagade över Falsterbo när jag var där och skådade. Om invasionen 1979 var lika kraftig som årets är svårt att säga. Det fanns inte så många fågelskådare som aktivt rapporterade då som nu.
Tittar vi på tidsspannet så går invasionen väldigt fort. I princip kan man säga att den började 26 augusti och efter den 5 september är det bara en eller två individer som rapporteras från respektive lokal. Det rapporteras dock från ganska många olika lokaler så det finns fortfarande ganska många individer kvar i Sverige. Ett annat landskap där det också gjorts många observationer är givetvis Halland. Där hamnar säkert många av de fåglar som observeras här i Småland. Jag gjorde en sökning på alla rapporterade aftonfalkar i landskapet till och med dags datum. De första rapporterna är från 1969 och totalt får jag upp 7 sidor med 50 observationer på varje samt en åttonde sida med ett tiotal observationer. Av dessa drygt 7 sidor är mer än 3,5 sida från i höst. Från 1979 finns endast sex observationer inlagda. Den siffran kan givetvis inte jämföras med siffran från i år eftersom Artportalen inte fanns då och endast ett mindre antal gamla observationer finns inlagda. Det går ju dock att jämföra ett antal år tillbaks och då står det klart hur många observationer som finns från året. Största rapporterade flocken i Halland är 5 ex från Grimeton utanför Varberg den 28 augusti. Tittar vi på Småland så får vi 10 hela sidor med 50 observationer på varje. Den första rapporten från Småland är gjord av Sven G Nilsson som såg en adult fågel jaga över Steningen 26 maj 1963. Tittar vi på höstens rapporter så är drygt 3,5 sida av de 10 sidorna från den här hösten. Man kan också notera att många rapporter finns från våren. Nästan en hel sida är från 26 april till och med 11 maj i år, därefter upphör observationerna. Talrik även på vårsträcket det här året. Det kan ju indikera att aftonfalken ökar i sitt häckningsområde, i så fall glädjande.
När det gäller sena observationer kan vi notera att i Växjötrakten görs den sista observationen den 18 september då Thomas Hultqvist noterar en sträckande 1K-fågel vid Gårdsby. I Småland görs den sista observationen den 25 september då en rastande fågel ses på Visingsö. Generellt kan man säga att för de flesta landskapen sker de senaste observationerna i slutet på september. Undantaget är Skåne där det fortfarande finns kvar några fåglar i början på oktober. När det här skrivs är det den 7 oktober och just i dag finns inga rapporter men från den 6 oktober rapporteras en fågel och den 5 oktober ytterligare en. Lite kuriosa är att fågeln den 5 oktober rapporteras från Fulltofta vid Ringsjön. Den fågeln var vi och tittade på när vi åkte hem från Falsterbo den 29 september.
/Ola Bondesson